Det regnar aldrig i Kiruna...
Den där fina vännen i Kiruna, som jag tidigare skrev om, har sagt att Det regnar aldrig i Kiruna. Sicken tur att vi fick vara med om undantaget som bekräftar regeln. Det regnade nämligen i Kiruna! Regnet blev till spöregn som blev till ösregn som blev till.... SNÖ! Snö!? Och minusgrader!? I mitten av maj? Hur tänkte vädergudarna då?
Det finns inget dåligt väder, bara starka cykelkroppar och snygga kläder!
Mot Abisko!
Dansken har pratat mer än vanligt under dagens cykeletapp. Eller pratat och pratat, han har gett ifrån sig en hel del ljud och enstaka ord. "Wohw!" "Hahaha..!" "Wohoo!" "Häftigt" "Galet" "Wow!" "Sjukt" "Berg" "Snö" "Haha!" Jag tror att han tyckte att dagens etapp var lite spännande - det tyckte jag! Bergen växte upp framför oss - likt popkornen hoppar upp ur kastrullen (utan lock). Det började med några enstaka vita toppar/poppar och några timmar senare var det fullt av snöklädda bergstoppar vart vi än vände våra hjälmar. Underbart!
.
Är magen glad, är människan glad.
Är Idas mage glad, är Ida och Anders och sorken och renen och lastbilschauffören glad.
Resan från Kiruna till Abisko visade sig vara en lång nedförsbacke (åtminstone kändes det så!). Trots en första timme i snöfall, ett tiotal döda renar och hundratals sorkar längs vägen, rullade vi in i Abisko cirkus 3 timmar tidigare än beräknat - med solen värmandes i ryggen! Att vila sig i form.
De tre nyvunna timmarna spenderade vi i rena lakan på Abisko turiststation - med en långfilm, plockgodis, nötter, vätskeersättning och kakor. Ett cykelliv i lyxförpackning!
Ett tips. Cykla! Det är ett helt fantastiskt sätt att uppleva - människor, kultur, djur (levande och döda), natur, en varm dusch med mycket mera. Och sträckan Kiruna - Abisko är en cykeletapp utöver det "vanliga".
Kommentarer
Trackback
